torsdag 6 december 2007

En vanlig dag…



Såhär ser en vanlig dag ut för oss nu när vardagen trillar på.

Dottern och jag går upp kl. 6 - när stackars morgontrötte maken åker iväg till sitt jobb. Skolbussen avgår vid 7 och då brukar jag småprata med några av mammorna vid bussen ganska länge...

Jag går till gymmet fyra förmiddagar i veckan och vi är en grupp kvinnor som är där samtidigt, så vid 10-11 dricker vi ofta kaffe tillsammans. Ibland bastar vi och äter sedan lunch i compoundens restaurang. (Det går faktiskt att basta nu när det bara är ca 20 C här på dagarna.)

Alternativ två på förmiddagarna, är att man tar den lilla vita shoppingbussen som compounden har för att skjutsa runt oss fruar i Riyadh, alla har ju inte chaufför, och dessutom är det trevligare att åka tillsammans. Det är ett herrans liv i bussen och det är fascinerande att höra alla språk som pratas. Det är oftast turer till något av de gigantiska shoppingcentren, men det ordnas även turer till andra compounds som har aktiviteter för fruar. Det kan vara marknader med inbjudan lokala hantverkare, eller juvelerare, mattförsäljare, typiskt västerländska saker som julpynt m.m. eller också kan det vara bingo eller lunchbuffé med underhållning t.ex. magdans. Restaurangbesök, museibesök, turer till nöjesparker fixas också. Det är ett digert schema och jag hinner inte med allt jag skulle vilja åka på! Alla turer är endast för kvinnor och barn – pojkar över åtta år är inte välkomna på kvinnoaktiviteter här - det är naturligtvis inte bestämmelserna på compounden som anger detta utan ställena ute i samhället. I stort sett allt som har öppettider har vissa tider för män och vissa tider för familjer – och då är det inte självklart att männen får komma in… Detta ställer naturligtvis till det för västerländska familjer som vill göra saker tillsammans utanför compounden, men här är det självklart att kvinnorna tar hand om flickor och små barn och männen tar hand om pojkarna från åtta års ålder och gör saker med dem. Vår compound har ett råd som månad för månad bestämmer schemat för förmiddags- respektive eftermiddagturer för bussarna, och de blir mer än tacksamma om man kommer med förslag. På eftermiddagen kommer maken hem vid 13.30, då måste västerlänningarna lämna området de jobbar på, så då äter han/vi lunch och ibland går vi till poolen någon timme, sedan jobbar maken vidare hemifrån. Alla män vi känner jobbar oerhört mycket och hårt, långa dagar och ständigt arbete på helger och kvällar är det som gäller här.

Dottern kommer hem med skolbussen vid 14.30 och ibland kan vi gå till poolen en liten sväng men oftast är det läxläsning som gäller - i flera timmar.

Så är det dax för middag vid 18 och vid 19 åker vi nästan alltid och handlar, hela familjen. Det har ju varit mycket shopping för att komma i ordning. Eftersom vi bara kunde ta med oss varsin resväska ner så har vi handlat mycket!

På tisdagskvällar rider dottern och ridklubben ligger en bra bit härifrån. Så tar hon pianolektioner för en taiwanesisk dam här på compounden en gång i veckan.
Helgerna, d.v.s. torsdag och fredag, är alltid inbokade med någon form av aktivitet eller middag/fest. Vi har inte haft en helt fri helg sedan vi kom ner och det är trevligt! Det är mycket lätt att skaffa bekanta här när man är familj eller ett par. Jag tror att det är betydligt knepigare om man är ensam man, då det är fruarna som står för organisationen av det sociala livet här. Men, även de västerländska männen hittar på saker, som turer ut i öknen med fyrhjulingar, golfrundor, Harley Davidson-turer för dem med motorcyklar m.m. Men jag tror att det är svårare för män att hitta till dessa grupper än för oss fruar, för oss är det shoppingbussen som är den självklara utgångspunkten för att träffa vänner.

Inga kommentarer: