Hej då!

Midsommarafton firade vi ute i öknen på fossiljakt med goda vänner. Bara dottern var kvar hemma och sov då hon avslutat sina slutexamens. Vi åkte vid sex på morgonen för att komma ut före den värsta hettan och vi hade en underbar dag. Våra vänners vänner är japaner som är oerhört kunniga om öknen och de tillbringar mycket tid där ute så de visste precis hur vi skulle åka för att komma till bra områden. Det är bra med en terränggående bil, vi har verkligen haft nytta av vår bensinslukande, fyrhjulsdrivna SUV. (Fast vatten är dyrare än bensin, bensinen kostar ungefär 1kr litern medan dricksvatten kostar 1.50 kr litern, så det är mest miljön man tänker på…)

Hettan har stigit till nya höjder, termometern på bilen har visat +49 C, och det är bara för varmt för mig. Det är ju inte så varmt hela tiden oftast är det mellan 42-45 C, det är torr hetta, luftfuktigheten är ca 10%, men tro mig det är varmt i alla fall… Vi spelad golf en sista gång här nere en tidig morgon, och det var ganska OK medan vi höll på, vi var klara vid 13-tiden och hade laddat med mycket vätskeersättning, men efteråt blev jag sjuk med akut huvudvärk och frossa – hemskt.

Så är det de sista dagarna som återstår av familjens tid i Riyadh. I övermorgon går flyget tillbaka till Sverige och just nu sitter vi och väntar på att flyttfirman ska komma och packa det vi skeppar tillbaka till Sverige.

Just nu sitter vi i ett hus i flyttkaos. Vi anlände med tre resväskor och har på mindre än ett år samlat på oss så ohyggligt mycket prylar, och då lämnar vi ändå mycket på makens nya compound och dottern och jag tog med oss en del hem när vi var hemma i påsk.

Det har varit ett fantasiskt år, men hela familjen är glada över att komma hem till Sverige nu. Maken ska ju tillbaka ner så vi säger inte definitivt farväl till Saudi, men först blir det en tid hemma innan det nya tvåårskontraktet tar vid.