Skolan börjar

Den första skol- och arbetsveckan är över. Dottern sammanfattade den som hektisk, och hon har aldrig varit någon vän av stress… Men hon har klarat det galant. Jag är så stolt över henne. Systemet är helt olikt den svenska skolan med nya ämnen och naturligtvis på engelska.

Nu gäller matte, engelska som andra språk, science (fysik, kemi, biologi, teknik), bussiness studies (företagsekonomi) och bild.

Varje morgon bryter ett stillsamt trafikkaos ut på compounden då alla män åker iväg till sina arbeten samtidigt som skolbussarna ska iväg till skolorna för västerländska barn. Klockan sju strömmar det trötta små och stora barn i olika skoluniformer mot compoundens centrum där de vita skolbussarna väntar. Tonårsflickor i öppna, flaxande abayor som hänger på trekvart över maximalt tillsnitsade skoluniformer, tonårskillar som ser ut att kunna gå och sova samtidigt och så jätteryggsäckarna med tillhörande små killar och tjejer som ivrigt guppar genom välklippta häckar och nyplanterade rabatter.

Många mammor och nannies följer barnen till bussarna. En del barn hoppar ur sina pappors SUVar, medan papporna försöker undvika att köra över något trött barn samtidigt som de kryssar mellan farthinder, felparkerade bilar och compoundanställda som förgäves försöker bringa ordning.

Jag har hittills följt dottern varje morgon, det är lite trevligt att småprata med de andra mammorna och dottern har inte protesterat ännu.

Första veckan innebar 22 läxor av varierande slag för dottern – men även för maken och mig.

Det känns bra att vara hemma och kunna hjälpa dottern så mycket som möjligt och det förväntas man som förälder göra. Skolan är mycket tydlig med att elever i IG1 (som dotterns nivå heter) förväntas lägga ner ca två timmar per dag på läxor, läxor ges även över helgen.

Det verkar dock som om dottern fått en del vänner och även om det naturligtvis varit en oerhört jobbig vecka så är jag imponerad av skolan och jag tror att den kommer att passa dottern som handen i handsken, efter lite tid.